För att du skall kunna se några filmer så måste du ha JavaScript aktiverat! Läs mer.

Elena

Biopremiär: 2012 05 04

Filmrecension BetygFilmrecension BetygFilmrecension BetygFilmrecension Betyg
Betyg: 4 regissörer av totalt 5

Rysk drama i regi av Andrej Zvjagintsev. Vi kan rubricera filmen som ett familjedrama. Vann Juryns speciella pris vid Cannes film festival 2011. Mindre ofta en filmtitel säger så mycket som i denna film.

Filmen har som utgångspunkt Elena och hennes familj. Berättelsen går i ett dystert och saktelig fart i en grå miljö i Ryssland

Elena (Nadezjda Markina) hemmafru i övre medelåldern. Pensionerad sjuksköterska. Elena har gjort en klassresa från en anspråkslös ekonomi till ett välbeställt övre medelklass liv. Gift med en rik man, Vladimir. (Andrej Smirnov)

Hon sköter markservicen i lyxbostaden. Paret har ett distanserat förhållande till varandra. Kommunikationen är kort och koncis. Men ändock finns en tillgivenhet och ömsinthet mellan makarna. Elena och Vladimir har båda vuxna barn sedan tidigare.

Elena hjälper sonen Sergej och dennes familj ekonomiskt i ett slitet hyresområde. Helt annat liv i jämförelse med Elena och maken Vladimir. Speglar klassamhället mellan nyrika och förfallna hyresområden.

Hennes arbetslösa och mindre ansvarsfulla son vill ha pengar till sonens universitetsutbildning. Elenas make Vladimir säger, ”varför ska jag försörja din son?” ”Jag bor med dig, inte din släkt.” Halvvuxna sonsonen har i realiteten två möjligheter; fängelse/militärtjänst i Tjetjenien eller en eftertraktad universitetsutbildning.

Vladimirs dotter Katja (Jelena Ljadova) har han oftast en förlåtande inställning till, trotts dotterns brister. Med små medel visas en ömhet mellan dotter och far. Vladimir meddelar Elena att han ska skriva ett testamente.

Elena tar avgörande beslutet som framkallar en förändring för all framtid. Finns en samhällskritik i skildringen; det rika och förfallna. Berättelsen är lågmäld och långsam. Allt är inte svart och vitt i en oförsägbar film.

Förnimms en ömhet och kärlek. Jag berörs av den dramatiska, tankeväckande stråk musiken av Phillip Glass. En lysande metod att dramatisera filmen.
Bra skådespelar prestationer av Nadezjda Markina som Elena och Andrej Smirnov som Vladimir. I slutet ser vi en familjebild i lägenheten. Men allt är i mycket detsamma, trotts den uppskakande förändring som ägt rum.

Bland det fina och framträdande är Elenas lilla barnbarn som leker, skrattar och är oinvigd om framtiden. Speglar ändock ett hopp.

Peter Kangas 2012 05 26

Inga Kommentarer

Det finns just nu inga kommentarer för detta inlägg.

Skriv din kommentar...

För att kunna kommentera så måste du fylla i alla fält förutom din webbplats.
Din e-post adress kommer inte att skrivas ut i kommentaren!