För att du skall kunna se några filmer så måste du ha JavaScript aktiverat! Läs mer.

Of Gods and Men

Biopremiär: 2011 01 14

Betyg: 4 regissörer av totalt 5
Filmrecension BetygFilmrecension BetygFilmrecension BetygFilmrecension Betyg

Gudar och människor är ett fransk drama från 2010. Regi av Xavier Beauvois. Politiskt aktuellt ämne om religion, terrorism och livsvägval. Filmen erhöll prestige priset César för bästa film och Michael Lonsdale emottog bästa biroll utmärkelse. (spelar Luc som är läkare och munk.) Gudar och människor fick ett stort publikmottagande i Frankrike.

Skildrar en faktisk händelse 1996 i Algeriet om ett munkkloster med sju franska munkar. Ledaren är Christian (Lambert Wilson) Bra skådespelar insatser av alla medverkande. Som förberedelse levde skådespelarna en tid i ett riktigt kloster.

Vi följer vardagen hos munkarna. Deras rutiner; bönestunder, arbete i trädgården och bistånd av gratis sjukvård till byborna. De är öppna och toleranta. Deltar i familjefester i byn. Munkar och muslimska bybor lever i harmoni med varandra. En kontrast till hur tillvaron många gånger framställs. I korthet, lugnet före stormen. Våld och död är nära. Människor påträffas med halsen avskurna av extremister. Och munkarna i klostret är inte längre säkra för våldsamheter.

En hotfull stämning byggs stegvis runt deras tillvaro. Det uppstår en oro hos fader Christian, Luc och övriga munkar i klostret. Deras religiösa tro och hela tillvaro ifrågasätts. “Jag ber, men jag hör inte längre” uttrycker sig en av munkarna. Gemenskap och vänskapen utvecklas. Och munkarna upplever sin tro med övertygelse och ett vägval på liv och död.

Frågor uppstår; ska munkarna stanna och bli martyrer eller lämna för tryggheten i Frankrike? Vill munkarna stanna för gud, människorna i byn eller för att bli hjältar. Uppmanas av myndigheterna att lämna landet. Överger de byn lämnas byborna åt sitt öde.

Vid en måltid musiceras Tjajkovskijs Svansjön. Scenen ger ett ansenligt intryck. Och avsnittet är mycket essensen av filmen. Ingen dialog, vi ser närbilder av munkarnas ansikten. De gråter och ler. Och beslutet för munkarna uppstår närmast obemärkt. Är ett personligt ställningstagande för varje munk. Som broder Luc säger, “jag är inte rädd för döden. Jag är en fri man”

Filmen är något händelsefattig i början innan du bli engagerad. Men Gudar och människor är bra. Det krävs uppmärksamhet av biobesökaren. Stämningsfylld musik. En suggestiv berättelse som måhända bör ses igen.

Undertecknad kan rubricera filmen som ett allmängiltigt drama trotts religionens mittpunkt. Hur vi människor tvingas ta ställning till liv och död. Ett tidlöst tema som vi inte kan fly ifrån.

Peter Kangas 2011 05 14

Inga Kommentarer

Det finns just nu inga kommentarer för detta inlägg.

Skriv din kommentar...

För att kunna kommentera så måste du fylla i alla fält förutom din webbplats.
Din e-post adress kommer inte att skrivas ut i kommentaren!